For You were a shelter for me, a tower of strength in the face of the enemy

Löftet från sommaren 2016 efter Orlandoattacken.

 

 

YPJ har intagit Raqqa och hissat Pride-flaggan, som de lovade när en fascist tog sig in på en gayklubb i Orlando i USA och mördade många av besökarna i ett grymt terrordåd. De har lyckats, och på vägen har de tryckt tillbaka ISIS och haft ihjäl många fascister. De har lyft fascismens ofrihet från många av sina kamrater i området genom sin kamp. Inatt vid fyra läste jag nyheten och gladdes inte bara åt alla de invånare i regionen som nu får leva friare och säkrare liv, utan också åt hur YPJ och YPG verkligen visar hur man kan möta fascismen på ett konstruktivt sätt. När fascister utfört terrordåd i samtiden har västvärldens svar i regel skett på följande sätt: vitmaktsterrorism har bemötts med tystnad och passivitet, salafistisk terrorism har bemötts med en ökad generell repression från staten samt ett ökat misstänkliggörande mot muslimer som grupp. YPJ visar att svaret kan vara en motoffensiv mot fascismen och ett synliggörande av solidariteten med offren. Nu är vi långt ifrån den krigssituation som råder i delar av Kurdistan och i IS-kontrollerat territorium, så att föra över deras lösningar till vår kontext i ett relativt fredligt nordeuropeiskt land blir bara konstigt. Men visst finns det saker vi kan göra som riktar sig mot just fascismen.

Isolera de reaktionära:

  • Den fascistiska rörelse som är aktiv i Sverige begår regelbundet brott när de rör sig på stan, både hets mot folkgrupp och våld mot sina fiender, ofta beväpnat sådant. Låt oss agera i nöd eller nödvärn när grupperna rör sig i offentligheten. Att blockera eller sabotera ett fascistmöte kan inte vara ett brott. Ett folkligt motstånd mot fascister som rör sig öppet kommer att funka mycket bättre än någon slags allmänt organisationsförbud.
  • Extremt mycket polisresurser går åt till att bevaka fascistmarscherna, på bekostnad av både samhällsresurser och polisresurser. Nedrusta bevakningen, och avbryt hellre ett möte som inte kan hållas på grund av ett brett folkligt motstånd. Jag skulle personligen gärna se att de sparade polisresurserna lades ner helt, men vill man allokera om dem kan man stärka bevakningen av de lokaler fascisterna hotar och attackerar: moskéer, synagogor, asylboenden, migrantläger, vänsterlokaler.
  • De flesta gånger jag besökt en fascistmarsch de senaste åren har de haft SPT-poliser från tre polisdistrikt, ett fullt kavalleri, polishelikoptrar. Senast jag besökte ett öppet judiskt möte, Chanukafirandet i vintras, såg jag en polisbil. Samtidigt lägger Stockholms judiska församling mängder av pengar på privat säkerhet. Fakturera fascister för den säkerhet de behöver.
  • Sverige har under lång tid sålt vapen till fasciststater och till auktoritära regimer. Det måste upphöra. Klipp vapenförsäljningen till länder som USA och Saudiarabien.

Vinn över de vacklande:

  • Spela inte på folks rädsla. Rädsla är en utmärkt grund för att fascisterna ska kunna organisera mer. Vi hatar inte fascister för att vi är rädda för dem. Vi hatar dem för att vi hatar det samhälle de försöker bygga. Lyft att vi, bara vi är enade och jämlika, är orörbara av fascister. Påtala deras skrämselstatstik och skrämselargument redan innan de lyckas skrämma upp folk. Våra kvarter är farliga om man ska tro ryktena, men väldigt få av oss blir faktiskt utsatta för våld, och om vi håller varandra om ryggen i grannskapet är det lättare att känna tillit. Tillit är den grund vi bygger vår samhörighet på.
  • Det svenska offentliga samtalet har under en lång tid haft en intensiv och ickekonstruktiv diskussion om “invandrare”, “muslimer”, “romer”, “tiggare” och de så kallade “problem” man menar att de för med sig. Om ledarsidor, debattprogram och krönikor dagligen ger bilden av att det är det enda som är värt att diskutera kommer det att göra folk rädda. Det säljer säkert bra lösnummer, men om utgivare och skribenter inte tänker på vad glidningen gör kommer samtalet i samhället bara att bli värre. De behöver skärpa sig.
  • Och vi behöver överhuvudtaget bli bättre på att prata politik med våra nära. Få är så inlåsta att rasism och sexism är de enda politiska frågorna som är viktiga för dem. Markeringar mot reaktionära värden är viktigt, men vi måste också hitta vilken politik de faktiskt är intresserade av. Att diskutera klass, nedskärningar, vårdsituationen och den statliga repressionen kan vara avgörande för att få grannar, kollegor och vänner att sluta prata om och tänka på vad Per-Ivar Heberström skrev i sin senaste text. Om vi försöker lösa våra näras faktiska problem kommer de att lägga mindre tid på att oroa sig över problemen reaktionära lärt dem att de har.

Organisera de progressiva:

  • Har du inte deltagit på öppna möten tidigare? Gör det! Ta med dig en vän eller två för att känna dig trygg. Har du inte deltagit i blockader eller sabotage innan? Gör det! Ta med dig en vän, och berätta för de andra innan så ger de dig tips. Motstånd och handling kräver övning för att man ska känna sig trygg. Är du van? Var inbjudande mot dina nära utan att pressa dem. Om vi ska lyckas hålla torgen fria utan handgemäng behöver vi vara många och vi behöver vara rutinerade.
  • Läs på om vilka strategier som fungerat tidigare, diskutera med dina vänner. Den här texten om Cable street och de här texterna är kanske en början.
  • För er som håller antireligiöst ressentiment och tror att fascism i religionens namn är ett rättfärdigande, alltså, släpp det. Det finns progressiva, feminister, socialister inom alla de stora religionerna. Vill du stötta dina förtryckta religiösa kamrater? Hitta de progressiva bland de religiösa och bygg allianser. Ge dem legitimitet och hjälp dem utveckla sin taktik och teori. Vill du att dina förtryckta religiösa kamrater ska bli ännu mer isolerade? Fortsätt klänga dig fast vid dina bakåtsträvande idéer.
  • Begrav kålsuparpolitiken med kålsuparteorin.
  • Ta hand om varandra, stötta varandra, agera kamratligt, snacka inte skit, gola inte.

Och kom ihåg: terrorismen är bara toppen på det fascistiska isberget. Fascismen är – från Berlin till Raqqa – farligast när den är vid makten. Riksdagsbranden var ett nazistiskt terrordåd. T4-aktionen och den slutgiltiga lösningen var statligt beslutad och verkställd politik.

Leave a Reply